familjenhjort.blogg.se

För att underlätta i min fortsatta släktforskning har jag bestämt mig för att skriva ner så mycket som möjligt. Dels kommer jag att trycka upp informationen i pappersform (ett litet häfte, som en mindre bok) och dels kommer den att vara tillgänglig på internet i en lösenordsskyddad blogg. Det är inte meningen att vem som helst ska kunna läsa bloggen så välj med omsorg vilka ni lämnar ut lösenordet till. (Utan lösenord kan man inte läsa i bloggen alls.) Jag har ingenting emot att skriva offentligt men eftersom släktforskningsbloggen kommer att beröra personuppgifter, ibland kanske känsliga sådana, tycker jag att det känns bättre att bara låta släkt och särskilt inbjudna vänner läsa om vår historia.

Charles Felix Lindberg 1840-1909

Publicerad 2013-02-10 18:56:00 i Charles Felix Lindberg,

Charles Felix Lindberg är en mycket känd göteborgsprofil, dels genom sin företagsamhet i livet men kanske främst för sin generösa donation till Göteborgs stad, vilken har möjliggjort finansiering av byggen som Botaniska Trädgården, Poseidonstatyn vid Götaplatsen samt en mängd andra utsmyckningar. Detta var också Charles Felix Lindbergs önskan. Hans hjärta klappade varmt för Göteborg, staden han var född och uppvuxen i, och han var mån om att de pengar han donerade till staden skulle användas till att göra staden vacker. Som han själv skrivit i sitt testamente: "---användas till stadens prydande och förskönande."

Charles Felix Lindberg har som tack för den generösa gåvan förärats med en egen staty i Bältesspännarparken i Göteborg.
 
 
Jag återkommer till en mer detaljerad beskrivning av donationsfonden, testamentet och allt som rör den biten i slutet av detta kapitel. Låt oss dock starta från början.
 
Den unge Charles Felix Lindberg kom till världen 18 april 1840. Han var son till grosshandlaren och redaren C. G. Lindberg (egentligen Carl Gustaf Lindberg men kallade sig själv Charles G. Lindberg vilket han använde i de olika bolagsnamnen) och Minona Gudiva Hjorth. (Minona Gudiva Hjorth var i sin tur dotter till majoren Carl Hjorth och hans hustru Charlotta Fredrika Mariana von Willich. Viktigt här är att betona att denna Hjorth-släkt är en helt annan släkt än våra Hjortar.)

Charles Felix Lindberg föddes och växte upp i detta hus vid första Långgatan i Göteborg:

 
På bilden ser huset rustikt ut (foto taget runt 1910) men på 1800-talet var det ganska likt de andra lantgårdarna i Masthugget och omgavs av en trädgård, som gick ända ned till älven. Egendomen innehades i slutet av 1700-talet av en av Göteborgs mäktigaste köpmän, konsuln och Vasariddaren Olof Beckman. På 1830-talet köptes gården av Charles G. Lindberg och hans hustru Minona, och några år senare, 1840, föddes alltså Charles Felix här.
 
Följande foto hittade jag i moster Bittes fotoalbum- nog är det samma hus fast ur en annan vinkel?
 

I familjen fanns förutom Charles Felix ytterligare fyra barn, varav ett dog i späd ålder (pojke). Äldst av barnen var två flickor; Gudiva Hermana Antonia född 1835 (som senare i livet kom att bli mamma åt "vår" Georg Hjort) samt Minona Eugenia Teodolinda, född 1837. Yngst av syskonen var en pojke född 1844, vid namn James Gustaf. Denne drabbades tidigt i livet av sinnessjukdom och blev som vuxen omyndigförklarad.

Hos moster Bitte hittade jag också en familjebibel från 1810, tillhörande C. G. Lindberg med fru och barn. Där står samtliga barnens födelsedatum inpräntade, samt dopdatum med faddrar namngivna.
 
 
Här ovan ser ni Charles dopfaddrar . Under skymtar också namnet på den son som endast levde ett halvår. Han var döpt efter en skottsk anfader- George Smith. (nämns nedan)

År 1847, då Charles Felix var 7 år gammal, avled hans mor vid 32 års ålder. Enligt kyrkoboken avled hon till följd av lungsot. Tuberkulos, eller lungsot som det kallades förr, var ev av 1800-talets stora folksjukdomar och först på 1950-talet utvecklades effektiva botemedel.
Symtom på lungsot är kronisk hosta med blodigt slem, feber, nattlig svettning och viktförlust.
 

Charles Felix Lindberg växte upp under relativt goda ekonomiska omständigheter. Liksom sin pappa, och flera andra manliga släktingar på faderns sida, skickades han i unga år till Fordyce academy i Skottland för att studera. Han blev kvar där i fem år (dock vet jag inte exakt vilka år han var där). Kvinnor studerade inte alls på den här tiden, det fanns ännu inga skolor som tog emot kvinnliga elever. Charles Felix systrar erhöll därmed inte någon utbildning vare sig i Skottland eller i hemlandet.
 
Att Charles Felix hade möjlighet att studera just i Skottland berodde på hans släktskap med den skottske handelsmannen George Smith, en av skolans grundare, som i sitt testamente möjliggjort för fyra kommande generationer (män) att gå på skolan gratis.

 
Då Charles Felix återvände till Sverige och Göteborg studerade han vid Göteborgs Handelsinstitut mellan åren 1855-1857. Därefter reste han utomlands och levde under en period i Paris, där han införskaffade praktisk erfarenhet om handelsyrket.
År 1865 ingick han bolag med sin pappa, Charles G. Lindberg & Son.
 
(Återkommer med mer text)
Kommentarer (0)

Georg Hjort

Publicerad 2013-02-09 22:31:00 i Georg Hjort,

Då så! Då hoppar vi rätt in i handlingen och beger oss till en av huvudpersonerna; major Felix Otto Georg Hjort, Ullas farfar, grundaren av Hjortudden.

Felix Otto Georg Hjort föddes den 13 augusti 1865 vid församling i Göteborgs garnisonsförsamling.

 
Georg var son till Gustaf Fredrik Hjort, en framstående läkare med professorstitel verksam som direktör vid barnmorskeanstalten i Göteborg samt Gudiva Lindberg, en kvinna från en mycket förmögen göteborgsfamilj. Georgs föräldrar hade hunnit vara gifta i tre år när han föddes och han var deras första barn. Fadern född 1818 var hela 47 år när Georg föddes vilket torde ha varit en relativt hög ålder för en förstagångspappa på 1860-talet. Modern, som var yngre än sin make (född 1835) var 30 år vid Georgs födelse.

 Hur var då livet för den unge Georg? Om detta vet jag ännu inte så mycket som jag skulle önska, men tack vare att familjen var förmögen och dessutom känd finns det en hel del dokumentation genom vilken jag kunnat spåra Georg.

 Vad jag kunnat utläsa bodde Georg med sina båda föräldrar vid Järntorget i Göteborg, i ett hus uppfört av hans mycket förmögne morfar, grosshandlare och redare Carl Gustaf Lindberg (C. G. Lindberg). Morfadern var född 1798 och således 67 år då Georg föddes. Förutom att han bedrev handel och rederi var han också intresserad av fastighetsaffärer. Han förvärvade redan på 1820-talet ett antal tomter i Göteborgs 11 (elfte) rote som visade sig bli en riktigt bra affär då man med tiden omvandlade området omkring dessa tomter till Järntorget och Långgatorna. C. G. Lindberg bodde med sin familj i ett trähus vid Järntorget tills han på 1860-talet lät bygga ett stort stenhus längs med ena sidan av torget, det så kallade Lindbergska huset. När Georg föddes 1865 var detta stenhus med andra ord alldeles nybyggt.

 
På akvarellen ovan skymtar man Lindbergska huset till vänster i bild. Det äldre trähus där familjen Lindberg tidigare bott syns bakom droskkuskarnas skjul, mitt i bild.
 
Här syns Lindbergska huset på teckning från 1880-talet.
 
Vad kan man då säga om livet i Göteborg vid den här tidpunkten? Tja, folkmängden ökade snabbt i Göteborg under andra hälften av 1800-talet. Runt år 1850 bodde ca 26 000 människor i Göteborg och vid sekelskiftet hade folkmängden ökat till 131 000.

 En stadsplan för nybebyggelse fastställdes 1866 och nu genomfördes en totalsanering av staden. När det högborgerliga bostadsområdet skulle byggas i Vasastaden och Lorensberg måste befintlig  bebyggelse rivas och 2000 personer förflyttas.  Stadsplanen var tidstypisk med breda avenyer och planteringar. Byggnationen av Vasastaden kan delas in i två perioder; 1868-1890 samt 1890-1905. Det som för oss är hjärtat av Göteborg var alltså nybyggt eller icke existerande när Georg var ung.

Det byggdes också arbetarstadsdelar, ofta runt de områden där det fanns fabriker, de fattigas arbetsplats. Medan de rika bodde i stenhus bodde de fattiga i trähus. De första landshövdingehusen byggdes 1875 i Annedal.

 Göteborg var sedan lång tid en handelsstad med flera stora handelshus. Det var också en sjöfartsstad. Georgs släkt på moderns sida ägnade sig just åt handel och rederiverksamhet med god vinst. Göteborgs hamn låg åren strax innan Georgs födelse fortfarande kring det man idag kallar Stora Hamnkanalen. Under kommande decennier byggdes nya hamnplatser längs med älvstranden, i takt med att Göteborg blev en industristad. Skeppsbrokajen och Lilla bommen tillkom båda på 1860-talet.

 Göteborg hade under 1800-talet en politisk scen där köpmännen utgjorde samhällets toppskick. Dessa var ofta liberala, och Göteborg till skillnad från Stockholm vid den här tiden var förhållandevis liberalt jämfört med den konservativa huvudstaden.

 Om Sverige i stort kan nämnas att man året efter Georgs födelse införde en ny riksdagsordning där de fyra stånden ersattes av tvåkammarriksdag.

Karl XV var kung i Sverige 1859-1872, den tredje konungen i raden av Bernadotteska ätten som ersatte det tidigare gustavianska (efter Gustav Vasa) kungahuset. Han efterträddes 1872 av Oscar II.

Åter till Georg Hjort. Han växte alltså upp i ett hus vid Järntorget, vilket jag vet säkert efter att ha gått igenom samtliga adresskataloger för Göteborg från åren 1865 och framåt. Här ett utdrag ur katalog från ca 1870.

 
Jag har klippt bilde ur en adresskatalog från 1870. Efternamnet Hjort syns inte i klippet så det får ni tänka er själva. Det står alltså Hjort, G., medicine doktor, professor, elfte roten 53 C. Dessutom tar professor Gustaf emot patienter vid sin mottagning på Bazargatan 6, enbart "fruntimmer" mellan vissa klockslag.
 
Genom att studera katalogerna har jag funnit att stora delar av Georgs släkt på mödernet bodde i samma hus. Dels förstås hans morfar, som var änkeman. Dessutom Georgs yngste morbror som hette James (född 1844), och som var sinnessjuk och omyndigförklarad. I huset bodde också Georgs moster Minona, som var änka, samt Minonas barn, d v s Georgs kusiner.  Exakt hur livet i huset såg ut vet jag inte, men då jag via Göteborgs stadsmuseums sökarkiv ser att familjen Lindberg donerat en hel del föremål till museet skulle jag gissa att man levt ganska gott, om man ser till tidsperioden. Säkert hade man tjänstefolk, gott om mat och tillgång till det man behövde. Säkert kunde man också företa sig resor utanför staden vilket inte var alla förunnat. Man började bygga järnväg i Sverige på 1850-talet men de flesta resor på 1870-talet, då Georg var barn, skedde förstås med häst och vagn.

 Georgs pappa, professor Hjort, kom ursprungligen från Kristianstad i Skåne (jag kommer att redogöra för Gustafs liv mer ingående under ett eget avsnitt). I Malmö hade Gustaf en bror som tycks ha haft det mycket gott ställt och ägde stora fastigheter centralt i staden. Denne man som alltså var Georgs farbror, hade många barn. I Malmö fanns alltså flera kusiner till Georg som alla med tiden kom att bli framgångsrika affärsmän (männen) eller rikt gifta (kvinnorna). Detta vet jag också väl då deras öden finns beskrivna i följande bok:

 

Förutom den släkt som beskrivs ovan hade Georg ytterligare en morbror (utom den sinnessjuke James), den mycket kände och rike Charles Felix Lindberg. (Honom kommer jag också skriva mer om under ett eget avsnitt) Charles Felix Lindberg ägde flera fastigheter i Göteborg och bodde inte i Lindbergska huset med den övriga släkten Lindberg/Hjort/Wendt.

 Georg hade också ytterligare en farbror (förutom Johan Otto Hjort bosatt i Malmö som nämnts ovan), Karl Georg Vilhelm Hjort, ogift major, bosatt i Stockholm. Karl Georg Vilhelm var enligt boken om släkten Hjort en sällsynt begåvad militär, som under slutet av sin karriär tjänade som chef och lärare vid högre Artilleriläroverket i Stockholm. Denne farbror avled dock 1862, tre år innan Georg föddes. Kanske är han uppkallad efter sin farbror (båda heter Georg)? Kanske ärvde han också sitt militära intresse efter denne farbror (båda blev majorer)?

 Georgs farfar var också död sedan flera år när han föddes. Säkert fick han ändå höra mycket om denne farfar som också var en mycket framstående militär. Överstelöjtnant i armén som i praktiken fungerade som överste under många fälttåg. Johan Fredrik Hjort (som jag också kommer att skriva om under ett eget avsnitt) var med och stred i flera riktiga krig, bland annat 1789-1790 under Gustav III då Sverige attackerade Ryssland i hopp om att vinna tillbaka Sverige (slutade oavgjort). Johan Fredrik drog också på fälttåg till Tyskland 1813 under napoleonkrigen, då i stort sett hela Europa var i luven på varandra, samt till Norge 1814 för att kuva uppror där. Johan Fredrik dubbades till riddare av svärdsorden 1817 vilket var en mycket fin utmärkelse. Säkert fick Georg höra en del om sin farfars stordåd under sin uppväxt. Georgs kusiner gav 1888 ut farfaderns självbiografi till hans minne. Denna bok har jag beställt men ännu inte hunnit läsa.

På självaste julafton 1871, då Georg var dryga sex år, föddes hans lillebror Karl Adam Viktor Hjort. Om denne gosse vet jag heller inte särskilt mycket, men önskar veta mer om!

Vad jag däremot vet är att Georgs pappa avled i mars 1876, endast 57 år gammal. Dödsorsak var enligt kyrkoboken sockersjuka och lunginflammation. Hade Georgs pappa varit sjuk en längre tid eller dog han hastigt? Troligen det senare, men jag vet förstås inte. Sockersjuka var på 1800-talet inte behandlingsbart. Gustaf var läkare och förstod nog symtomen, kanske visste han och omgivningen att han skulle dö.

 

Jag vet däremot att jordfästningen ägde rum i Kristine kyrka, vilket jag tror är namnet för Tyska kyrkan i Göteborg. Begravdes gjorde han som sagt i sin svärfars familjegrav på Djurgårdskyrkogården i Göteborg.

Georg fyllde blott 11 år sommaren det året då hans pappa dött. Jag vet väldigt lite om hans relationer till föräldrarna. Hur var hans pappa? I boken om släkten Hjort beskrivs Gustaf som en mycket uppskattad läkare. Samvetsgrann, välvillig och outtröttlig söktes Hjort särskilt de första åren i Göteborg (han flyttade dit som vuxen) av hög och låg från när och fjärran. Han stred för kvinnors rätt att utbilda sig till läkare och var under åren som direktör för Göteborgs barnmorskeanstalt angelägen om att förbättra barnmorskornas utbildning. Han var en väl ansedd vetenskapsman som ansågs som en av de skickligaste i landet inom sitt område. Främst brann Gustaf för att hitta botemedel mot barnsängsfeber, en sjukdom som skördade många offer vid den här tiden. Han har givit ut ett flertal böcker i ämnet.

 Privat tycks Gustaf ha varit en mild och god man, åtminstone beskriven sådan av omgivningen. Oegennyttig och anspråkslös, ädel och rättskaffens. ”Sluten inom sig själv gick han tyst och stilla sin egen väg genom livet, lämnande där efter sig spåren av en fridens ande.”

Av beskrivningen skulle man ju kunna dra slutsatsen att Gustaf var en fin man och kanske därmed också en fin pappa, men var det så? Det vet jag inte.

 Samma år som Georg förlorat sin far reste han till nordligaste delarna av Skottland för att påbörja utbildning vid Fordyce academy, en skola som ligger i trakterna av Aberdeen. Utbildningen var gratis för Georg. Han var på sin mammas sida släkt med en av Fordyce Academys grundare, den mycket förmögne skotten George Smith, och hade genom arv rätt att åtnjuta fri utbildning vid skolan, liksom tre tidigare generationers män (på moderns släktsida) kunnat göra.

 

Georg flyttade alltså till Skottland samma år som hans pappa dog och blev kvar på skolan i tre år, till 1879. Reste han ensam kan man fråga sig? Eller hade han sin mamma och lillebror med sig till Skottland? Kunde han tala engelska när han flyttade dit eller var han tvungen att lära sig språket först när han kom dit? Om dessa omständigheter vill jag förstås veta mer. Tänk så ensam Georg måste ha känt sig om han som 11-åring reste ensam till ett främmande land utan sin mamma och lillebror, bara månader efter att ha förlorat sin pappa… (OM det nu var så.)

 Georg återvände 1879 till hemstaden Göteborg. Ett år tidigare, 1878, hade hans morfar C. G. Lindberg, som Georg under den tidiga barndomen bott i samma hus som, avlidit. Hur reagerade Georg på morfaderns bortgång? Stod de varandra nära? Kom han kanske hem delvis pga sin morfars död? Hann han närvara vid begravningen? Om detta vet jag ännu inte någonting. Jag vet dock att både Georgs pappa Gustaf och hans morfar C. G. Lindberg är begravda i morfaderns familjegrav på Djurgårdskyrkogården i Göteborg.

 Georgs mamma Gudiva var vid Georgs hemkomst omgift med rektorn vid folkskoleseminariet i Göteborg 1877, Sven Abraham Leffler. De två fick dock aldrig några barn. Enligt Göteborgs adresskalender verkar familjen Leffler/Hjort ha bott på Övre Husargatan i Göteborg.

 Några år efter Georgs hemkomst, år 1885, avlade han mogenhetsexamen- som det hette då- vid Göteborgs högre allmänna läroverk. Detta läroverk motsvarar nuvarande Hvitfeldtska gymnasiet och låg 1885 vid Hvitfeldtsplatsen i Göteborg.

 

1886 studerade Georg först vid Uppsala Universitet, oklart vad, och senare samma år anmälde han sig som volontär vid Älvsborgs regemente - och så var den militära banan påbörjad. Inte helt märkligt kanske då släkten på hans pappas sida i flera led bakåt varit duktiga militärer (även fadern hade tjänstgjort som läkare inom armén).

År 1889, då Georg var 24 år gammal, flyttade han till Blekinge, inte långt från de områden i östra Skåne där hans släkt ursprungligen kommer ifrån. Han verkar ha varit bosatt först i Ronneby och därefter i Karlskrona. Den militära banan ser ut som följer; sergeant i Blekinge bataljon 1889, underlöjtnant i bataljonen 1892, regementsintendent vid andra liv grenadierregementet 1894-1895, regementsintendent vid Blekinge bataljon 1895, intendent av tredje klassen vid intendenturkåren samma år, intendent av andra klassen 1897 och intendent av första klassen 1901. Regementsintendent vid Karlskrona grenadierregemente från 1902.Exakt när han blev major vet jag dock inte, det behöver jag undersöka närmare.

 År 1893 förlorade Georg Hjort sin bror Karl Adam Viktor som då arbetade som kontorist i Göteborg. Dödsorsak känner jag inte till då jag hittat väldigt lite information om denne bror.

 År 1896 i Ronneby gifte sig Georg med Ester Louise Kindblad , som var född i just Ronneby 1873, dotter till källarmästaren Adolf Johan Kindblad.
Georg och Ester fick fyra barn tillsammans. Äldst av dessa var Folke, eller Karl Folke Adolf som var hans fullständiga namn, född i Ronneby 16 januari 1897 (pappa till allas vår Ulla). Därefter kom Elsa Louise/Lovisa Gudiva (kallad Elsa, mormor till Viktoria) född 29 oktober 1899, Asta Margret Elisabeth (vår tant Maggan!) född 29 juni 1906 i Karlskrona och sist och förmodligen minst; Karl Gustaf Georg (Kalle) född 3 november 1910 i Skövde. Varför flytt till Skövde? När flytt till Stockholm? Hur avancerade Georg inom militären? (1925 var han i alla fall major, i Karlsborg.) Om familjelivet och Georgs militära bana vet jag ännu inte så mycket.

 Den 5 augusti 1909 avled Georgs mycket förmögne morbror, Charles Felix Lindberg. Hela hans förmögenhet vid denna tidpunkt uppgick till drygt 2 miljoner kronor, vilket var enorma summor på den tiden, skänktes till Göteborgs stad genom en donationsfond då Charles Felix Lindberg inte hade några egna barn. Han lät dock inte släktingarna gå lottlösa. Hans två systrar, varav den ena var Georgs mamma, fick av fonden utbetalade livräntor på 10 000 kronor per år. Deras respektive söner (Georg samt två manliga kusiner) fick av fonden utbetalade livräntor på 5000 kronor per år och Georgs kvinnliga kusin fick i sin tur 2000 kronor per år. Om man räknar på värdet av summan 5000 kronor med hänsyn tagen till inflation och så vidare motsvara den summan ca 200 000 kronor i vår tids pengar (2013). Det var med andra ord en lägre årslön som Georg kom att få utbetald per år, så länge han levde, tack vare sin rike morbror. Säkert fick han därutöver också ärva både sin pappa, som ju dog när han var barn, och senare mamman, som avled 1917. (Och hon hade ju i sin tur fått utbetalt dubbla Georgs summa i livränta per år efter sin brors död 1909).

 Mycket pengasnack men sammanfattningsvis kan man väl konstatera att Georg hade det troligen relativt gott ställt.

Vad hände sedan?

När flytt till Odengatan? Vilka bodde där?

Exakt när köptes Hjortudden?

Georg och Esters äldsta barn, Folke, gifte sig under 1920-talet med fröken Brita Emy Maria Carendi (född 26 mars 1902 i Vara, Västergötland).
Den 3 januari 1928 föddes parets äldsta dotter, Georgs första barnbarn, Ulla Birgitta Hjort. Så småningom fick hon två bröder, Karl Göran samt Bertil.

År 1941 avled Folke.

Kommentarer (0)

Välkomna hit till bloggen!

Publicerad 2013-02-09 21:52:00 i Allmänt,

Jag kommer att lägga upp inlägg under olika kategorier, eller personnamn. Där kan man sedan leta specifika inlägg om en speciell person och sånt som är relaterat till den personen.
 

Jag har tagit utgångspunkt i Ulla, min mormor. När man ägnar sig åt släktforskning inser man snabbt hur många människor som vandrat på denna jord och hur oerhört stor släkten faktiskt är om man räknar in alla grenar av döda anfäder. Det vore omöjligt att följa alla spår på en gång så jag har valt att utgå från Ulla och därefter följa hennes farfar, Georg Hjort. Varför? Tja, intresset för majoren har jag burit med mig sedan barndomsåren på Skaftö där majorens hatt blickade ner på oss från sin hedersplats på takbjälken. Den hängde ju där för att påminna oss om majorens storhet och generositet- det var ju nämligen han som köpte tomten på Skaftö en gång i tiden. Tomtmarken som av många kom att kallas Hjortudden, efter majorens efternamn. Huset köptes någon annanstans, i trakterna av Kinnekulle vill jag minnas. Detaljerna kring husköp, tomtköp, flytt av hus och så vidare hoppas jag kunna fylla på med allteftersom. I skrivande stund har jag inte full koll på detta.

 

Nå, jag kom av mig. Intresset för majoren kom sig naturligt och via det hittade jag vidare till hans pappa och morbror som båda var kända personer för sin tid. Fördelen med kändisar är att det ofta finns god dokumentation kring deras förehavanden. Jag har med andra ord haft turen att hitta många äldre skrifter där dessa män och deras förehavanden omnämns vilket gjort släktforskningen lättare.

 

Vill man själv läsa om vår släkt kan jag rekommendera till exempel ”Släkten Hjort från Albo härad”, biografiska anteckningar samlade och utgivna av hovrättsråd Axel Borgström (1903) eller ”Charles Felix Lindbergs donationsfond 1912-1937” utgiven av kommittén för Charles Felix donationsfond till deltagare i svenska stadsförbundets kongress i Göteborg (1942).

Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela